Har varit och tränat första passet på drygt en vecka. Fy f-n vad jobbigt det var! Jag skulle gå på ett 30 minuters spinnpass och sedan bodypump. Jag hade dock glömt mina vanliga gympaskor så först tänkte jag sitta kvar på spinningen och köra 60 min till men det insåg jag snabbt att jag inte skulle orka så jag gick till pump-passet i strumplästen. Jag tog lite mindre på stången men jösses vad jobbigt det var. Om det inte hade varit för att det var så pinsamt hade jag gått efter halva passet. Hela jag skakade. Helt galet hur mycket man kan tappa på en vecka. Lite positivt dock, på vägningen i går hade jag tappat 1,2 kg!!!!! Betydligt mer än jag hade trott och trots att jag inte hade tränat.

Idag har jag varit hemma med en krasslig men ganska pigg Anton så vi har varit ute och njutit av våren nästan hela dagen. Härlig långpromenad och mycket lek på baksidan. Tänk vad livet blir lättare och roligare när man kan vara ute och leka.  

Anton fyller två år idag! Två år fyllda med glädje, frustration och galen lycka! Han kom till världen på påsken 2009 och tillbringade sin första tid på sjukhus med slangar, apparater och mediciner.  När vi äntligen fick åka hem med honom var han en lugn liten kille som sov bra och mest såg ut som han funderade över livet. Vi kallade honom "vår lilla filosof". Vid fem månaders ålder bytte han identitet och sedan dess har det varit full fart. Han blir tokigt arg när han inte får som han vill, han är väldigt kärleksfull och gosar mer än gärna, han dansar och sjunger och spexar och får ofta hela familjen att skratta högt. Han är otroligt älskad av sin storasyster som låter honom hållas, ibland önskar jag att hon skulle ge igen så han fick smaka på sin egen medicin men inte då. Han är ju så liten och söt... Men idag fyller han faktiskt två år! Idag ska han firas av tjocka släkten med tårta och bus.

Stort grattis på din födelsedagen min älskade lilla mirakelpojke. Jag ser fram emot att fira dina födelsedagar så länge jag lever och få se hur du utvecklas till en man. Jag undrar om du ska vinna nobelpris i medicin, bli rockstjärna eller statsminister. Du kan inte vara ämnad för annat än stordåd, men du gör redan stordåd, varje dag, för din mamma! Jag älskar dig!  

Veckorna rusar förbi och vårpaniken kryper inpå. Det är så mycket som ska hinnas med innan sommaren. Efter påsklovet är det bara fem veckor till treornas och komvux betygssättning. Allt ska hinnas rättas, de sista momenten ska går igenom samtidigt som våren tar fart därute. Varför kan det inte vara som mest på vintern istället, när man inte vill vara ute och promenera eller leka med barnen i trädgården.

På söndag fyller Anton två år! Jag kan knappt förstå att det har gått så lång tid sedan min lille prins kom in i mitt liv. Två år sedan himmel och helvete vändes upp och ner och hela familjen fick flyga till Lund för att vara med Anton då hans hjärta skulle lagas. Efter en vecka fick vi ta med honom hem på tåget. I nyinköpta kläder och "Region Skånes" filt eftersom vi inte ens fick med några kläder till honom. Tänker ibland på vad som kunde ha hänt om inte den där fantastiska läkaren snabbt upptäckt att något inte stod rätt till på rutinkollen. Men nu är han som vilken liten kille som helst, eller inte alls förresten. Han är en liten fantastisk och tokig kille som ger hela sin familj massor med jobb och kärlek. På söndag ska han få ett riktigt kalas med ballonger, buller, lekar, fiskdam och naturligtvis tårta och presenter!

"Kram mamma" och små kladdiga fingrar som letar sig runt min hals.....

På tisdagar brukar jag köra ett dubbelpass på Träningshus1. Nu sitter jag istället i soffan med  min dator, en hög rättningsjobb och en kopp te. F-n! Jag känner verkligen att jag har kommit igång med träningen och att jag mår bra av den. Jag hoppas verkligen att denna förkylning inte blir långvarig så att jag får återgå till min nya vana snabbt.

Igår var det vägning igen, den sjunde av tolv. Jag hade gått ner 0,5 kg vilket känns helt ok. Jag har snittat 0,5 kg dessa veckor och det känns som en sund hastighet även om det skulle vara fantastiskt skönt om det kunde gå fortare. Nu är det "bara" tio kg kvar....

Idag/ikväll är deadline för sp-ettornas stora arbeten så nu har jag att göra ett tag framöver. Självförvållat jag vet, men de lär sig massor och jag får ett riktigt bra betygsunderlag!

Bullbak, tvetydigt ord. Just nu bakar jag bullar men måste inse att jag inte får äta av dem eftersom jag försöker bli av med min bullbak.... Eller snarare bullmage. Anton fyller två år nästa söndag och något måste vi ju ha att bjuda gästerna på så det är bara att bita ihop! Det har inte blivit någon träning i helgen så jag hoppas jag lyckas komma iväg idag. Bullarna ska dock bli klara och männen som jobbar på övervåningen ska bli klara. Härligt genustänk här hemma just nu, jag bakar och maken hjälper svärfar på övervåningen. Gillar det inte men ibland får man gilla läget, eller göra något åt det. Just nu orkar jag inte göra något åt det  .

I morgon är det måndag igen och jag ska vägas. Som vanligt mer än lovligt nervös. Det känns som jag gått ner men är långt ifrån säker. 

Lång dag på jobbet i morgon också. Fyra lektioner, arbetslagsmöte och långt fackmöte, direkt till vägningen efter det så det blir drygt 13 timmar hemifrån och ingen tid med barnen. Tur att det inte händer ofta! Nu dags att baka ut degen!

Det gick vägen, röret i Alicias öra är ute. Tidigt imorse åkte vi till kliniken vid Odenplan. Alicia var på gott humör ungefär till läkaren kom in i rummet. Då ville hon inte och vi insåg snabbt att det där med masken var kört. Tack och lov hade vi i samråd med narkosläkaren inhandlat Emla-plåster och satt på på morgonen så Alicia var bedövad i armvecket och med lite protester lyckades läkaren sätta en infart i armen. Alicia somnade typ hur snabbt som helst och sen fick vi vänta ca 10 min innan de kom med henne. Vi lyckades väcka henne och då fick vi se vår dotter "full" för första gången. Hoppas det dröjer väldigt länge innan det händer igen. Hon vinglade och skrattade. Sen var det dags att köpa glass! Vi körde pappa till jobbet och sen åkte vi hemåt. Stopp vid leksaksaffären där hon till slut valde en prinsesskrona och prinsesskor.... Undrar om hon någonsin kommer att leka med dem men idag protesterade inte mamma. Alicia är liksom inte prinsesstypen. Nu myser vi under täcket och tittar på lejonkungen. Vissa vab-dagar är helt ok!

Igår lyckades jag smita iväg på ett pump-pass. Jag lade på mer vikt än tidigare och kände mig ordentligt trött efteråt men träningsvärken är överkomlig! Nu längtar jag efter spinningen för det har blivit för lite av den varan :( På söndag ska jag nog lyckas med det!

Jag längtar ut i solskenet! Jag önskar att det fanns mer tid för att ta en promenad dagtid, Istället sitter jag här vid datorn och försöker summera. Jag har ägnat min planeringtid idag till att planera fredagens lektioner eftersom jag då ska vara hemma med Alicia som ska operera bort ett rör i örat. Sen funderade jag över varför jag ska planera dessa lektioner eftersom jag får helt löneavdrag. Önskar att jag inte kände sådant ansvar gentemot eleverna hela tiden. Jag gissar att det är en av anledningarna till att vi lärare jobbar så hårt för vår inte speciellt höga lön (underdrift), vi känner hela tiden ett ansvar gentemot eleverna.

Igår körde jag ett dubbelpass igen, så skönt. Spinning och body-pump. Nu kan jag känna att jag har blivit starkare så nästa gång får jag se till att lägga på mer vikter. Tänk vad fort man kan känna resultat av träningen. Underbart! Hoppas jag kan få till två pass till denna vecka. Det är lite mycket som ska göras och maken vill också kunna komma iväg ibland. Min fantastiska man som tar ett stort ansvar hemma så att jag kan träna. 

För typ första gången på många år känner jag träningsabstinens. Det blev ingen träning i helgen eftersom Stefan och jag var iväg så nu har jag inte tränat sedan i fredags och jag längtar till dubbelpasset imorgon. Helt galet men fantastiskt skönt! Önskar att det fanns ett riktigt bra ställe här i Bro bara, då skulle det vara lättare att komma iväg.

Jag har varit på invägning ikväll. Jag har tappat 0,5 kg denna vecka trots hotellfrukost! Det måste jag vara riktigt nöjd med. Jag har också minskat 8,5 cm runt magen sedan WCL började vecka 7 och det är inte dåligt! Jag har klarat drygt en tredjedel av viktnedgången nu. Vill fixa fyra kg till innan sommaren!!!!